Skrivet av: hardestnut | februari 25, 2010

Kasta inte sten utanför glasdörr

Det finns ett (i mina ögon) frustrerande behov hos katter av att sitta i ett rum och titta in i ett annat. Ofta sätter de sig precis vid en dörröppning och spanar på vad som händer i rummet bredvid, vilket gör att man inte med gott samvete kan stänga dörrar hur som helst. Man vill ju inte begränsa rörelsefriheten för en nyfiken varelse, men när man bor med andra så vill man kunna stänga om sig när man t.ex. byter om eller går på toaletten. Detta är ofta lika mycket för mina medmänniskors skull som för min egen skull. Det är därför ganska intressant att se hur påverkad man blir av förlusten av en rättighet som man tar för självklar. Rättigheten att välja vad man delar med sig av till sina medmänniskor om sig själv handlar om det privatas okränkbarhet och den är minst lika mycket psykisk som fysisk, att tvingas dela med sig av sina mest privata tankar tillhör det mest förnedrande man kan utsätta en människa för. De som argumenterar för ett åsidosättande av integritetsskydd med att den som rent mjöl i påsen inte har något att dölja kan ju börja med att på nästa middag med sin partners föräldrar eller liknande tillfälle gå på toaletten med öppen dörr.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: